Medeltidsmuseets historia
Ett planerat riksdagsgarage blev ett museum uppbyggt kring tre fasta fornlämningar. Läs historien om hur Medeltidsmuseet på Helgeandsholmen kom till.
I slutet av 1970-talet behövde det gamla Riksdagshuset på Helgeandsholmen byggas om och ett garage skapas för riksdagsmännens bilar. Innan garagebygget kom igång gjordes arkeologiska undersökningar på platsen. Undersökningarna på Helgeandsholmen 1978–1980 blev de dittills största i Stockholms innerstad och man hittade tusentals fynd.
Utgrävningen på Helgeandsholmen
Undersökningen gav möjlighet att följa bebyggelseutvecklingen i området från mitten av 1200-talet till modern tid. Tidigt gjordes ett stort fynd av ruiner av grundmurar från flera 1600-talspalats. Dessutom påträffades inte mindre än 11 båtar.
Sammanlagt undersökte man en yta på cirka 8 000 kvadratmeter. När undersökningen avslutades hade arkeologer och andra som deltog i undersökningen grävt igenom och fraktat bort nästan 50 000 kubikmeter jord.
Utgrävningen döptes till ”Riksgropen” av dagspressen och väckte stor uppmärksamhet och debatt. Debatten gällde främst vad man skulle göra med gropen och byggnadsresterna efter att undersökningen var avslutad.
Spektakulära fynd
Tre av de största fynden var
- delar av Gustav Vasas stadsmur från 1530
- Helgeandshusets kyrkogård från 1300-talet med 7 ton skelett från cirka 2 800 individer
- en ”hemlig” gång från tidigt 1700-tal som gick från Kungliga slottet till hovstallet på Helgeandsholmen.
Riksdagsgaraget blev ett museum
Länsstyrelsen beslöt att fornlämningarna från utgrävningarna på Helgeandsholmen 1978–1980 skulle bevaras som fasta fornlämningar. För att tillgängliggöra dem för allmänheten blev riksdagens planerade garage betydligt mindre.
Istället byggdes ett underjordiskt museum med uppdrag att skildra stadens uppkomst och medeltida utveckling.
Medeltidsmuseet på Helgeandsholmen
Museichef Margareta Hallerdt byggde upp Medeltidsmuseet. Arkitekt var AOS Arkitekter genom Torbjörn Olsson och konstnären Kerstin Rydh stod för formgivningen. Staten stod för byggnadskostnaderna och Stockholms stad för inredning, utställningar och drift.
22 maj 1986 invigdes Stockholms medeltidsmuseum, som det först hette, med en 1 750 kvadratmeter stor utställningsyta och cirka 850 arkeologiska föremål från hela staden. Många av de utställda föremålen var fynd från utgrävningen på Helgeandsholmen. Museet blev en stor publiksuccé när det öppnade och vann samma år European Museum of the Year Award.
Den 15 juni 2007 stängde Medeltidsmuseet på Helgeandsholmen temporärt med anledning av att Norrbro skulle restaureras. Under renoveringstiden hade museet en tillfällig lokal i Kulturhuset.
Den 24 januari 2010 öppnade Medeltidsmuseet åter sina portar på sin tidigare plats på Helgeandsholmen. Ett renoverat och moderniserat museum med ny teknik, fler uppbyggda medeltida miljöer och nya dockor i basutställningen.
Medeltidsmuseet flyttar
Den 5 november 2023 stängde Medeltidsmuseet för flytt från Helgeandsholmen.
Utforska det gamla Medeltidsmuseet
Medeltidsmuseet under Norrbro stängde för flytt 5 november 2023.
Uppdaterad