Arkeologi på Medeltidsmuseet

Länsstyrelsen beslutar om vilka arkeologiska aktörer som får uppdrag att utföra arkeologiska undersökningar i Stockholm.

Byggherren – den som beställt ett byggnads-, rivnings- eller markarbete – är ansvarig för att betala för en arkeologisk undersökning. 

Om man hittar en tidigare okänd fornlämning fattar Länsstyrelsen beslut om vem som betalar. Då kan staten ta ansvar för kostnaden.

För att gräva inne i staden måste man söka tillstånd hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen utser vilket arkeologiskt företag eller museum som ska göra en schaktkontroll. Under schaktkontrollen följer en arkeolog grävningsarbetet och dokumenterar det. Om man under grävningsarbetet hittar murar eller andra kulturlager beslutar länsstyrelsen om fornlämningen får grävas bort.

Alla fornlämningar, kända eller okända, har ett generellt skydd i kulturminneslagen.

Kontakta Länsstyrelsen i Stockholm.

Länsstyrelsen i Stockholms webbplats

Fornlämningar delas upp i fasta fornlämningar och lösa fornfynd.

Enligt kulturmiljölagen är en fast fornlämning lämningar efter människors verksamhet under forna tider. De ska ha varit varaktigt övergivna. 

Ett fornfynd är ett föremål som hittats i jorden, saknar ägare och är äldre än hundra år. I vissa fall kan fyndet omfattas av hembudsplikten. Det betyder att den som hittar fynden är skyldig att erbjuda staten att köpa dem, mot skälig betalning. Det gäller dels fornfynd av guld, silver, koppar eller brons och dels fornfynd som består av ett flertal föremål som kan antas ha blivit nedlagda samtidigt. 

Du hittar mer information om kulturmiljölagen på Riksantikvarieämbetets webbplats.

Kulturmiljölagen, Riksantikvarieämbetet webbplats

Sveriges fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen, som inleds med orden ”Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla”.

Enligt lagen är fornlämningar skyddade och får inte skadas. Du som äger en tomt med en fornlämning har ansvaret för att fornlämningen inte skadas. Om du vill bygga till eller göra andra förändringar på tomten ska du söka tillstånd hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Stockholms webbplats

Digitala Stadsmuseet

Stadsmuseet har en lång tradition av arkeologiska undersökningar i Stockholms stad och har därmed ett stort arkivmaterial, en stor föremålssamling samt från senare år en arkeologisk rapportserie. Sök i Digitala Stadsmuseet.

Digitala Stadsmuseets webbplats

Stadsarkeologiskt register

Sök äldre undersökningar i Stadsarkeologiskt register.

Stads- och byggnadsarkeologiskt registers webbplats

Salongen – Stadsmuseets bibliotek och forskarrum

I Salongen på Stadsmuseet kan du söka information om stadens fornlämningar och läsa arkeologiska rapporter.

Salongen – bibliotek och forskarrum, Stadsmuseets webbplats

Stockholms olika stadsdelsförvaltningar ansvarar för att skylta vid fornlämningar inom sina respektive områden. Ibland tar stadsdelsförvaltningarna hjälp av Stadsmuseet för att ta fram texter, bilder eller få råd om skyltens placering.

Det är ingen enkel fråga att svara på. Storkyrkan omnämns första gången i skrift 1279 och återinvigdes 1306, efter en ombyggnad eller nybyggnad. Riddarholmskyrkan bör ha stått färdig senast 1292 när Magnus Ladulås begravdes i högkoret.

Birger jarls torn på Riddarholmen är däremot inte så gammalt som namnet antyder. Det uppfördes ungefär 1530 under Gustav Vasas regeringstid och började kallas Birger jarls torn på 1700-talet.

Från 1200-talets andra hälft finns det skriftliga källor och arkeologiska spår som visar att Stockholm har blivit en stad. Staden nämns första gången 1252, i ett brev undertecknat av Birger jarl.

Det har förekommit aktiviteter i området tidigare, till exempel har en pålspärr i Norrström daterats omkring år 1010. Vid slottet fanns ett torn av gråsten som förmodligen anlades under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Intill uppfördes ett tegelpalats under 1200-talets förra hälft eller mitt.